Drogberoende

När det helt enkelt blir för mycket

I grunden handlar det om biologi. Den mänskliga hjärnan har ett belöningssystem som triggas av saker som arten behöver för sin fortlevnad: till exempel äta, dricka och ha sex. Men det finns andra saker som också ökar flödet av dopamin. Alkohol och droger gör det – och spel med eller utan pengar.

Beroendet tar ofta så stor plats i ens liv att det konkurrerar ut väldigt mycket annat som är viktigt, till exempel vänner, familj, hälsan och jobb. För många leder beroendet till slut till att det sociala livet bryter samman.

Ett riskbruk och skadligt bruk är inte samma sak som en beroendesjukdom.
Om man har mer problematiska vanor än ett riskbruk går att ta reda på genom en diagnostisk bedömning.
Det syftar till att få rätt hjälp. Behandlingsinsatserna skiljer sig mellan ett riskbruk och ett beroende.

Orolig?

Hör av dig till oss så hittar vi tillsammans en väg. Hjälp finns att få.

drogberoende

När vi talar om drogberoende så menar vi i regel narkotika i alla dess former. Här inkluderas även vissa läkemedel. I grunden är ett beroende ett beroende även om livsstilen som följer ter sig olika. Initialt är det oftast inledningen på behandlingen som behöver anpassas då abstinenssymtomen tar sig olika uttryck. 

En viktig sak att komma ihåg är att det inte krävs att en person uppfyller kriterier för en diagnos för att personen eller andra i personens närhet ska kunna uppleva droganvändande som ett problem. Det finns inget ”riskfritt” användande av droger, alla droger är skadliga och i olika grad beroendeframkallande.

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin