Så känner du igen tidiga tecken på beroende hos medarbetare

Så upptäcker du beroende i tid på jobbet

Att upptäcka ett beroende i tid kan vara avgörande – både för individens hälsa och för arbetsmiljön. Men beroendeproblematik ser sällan ut som man tror. Den syns inte alltid i flaskan i skrivbordslådan eller i frånvaro med ursäkter. Ofta handlar det om subtila förändringar i beteende, kommunikation eller prestation.

Som chef eller HR-ansvarig har du en viktig roll – inte för att ställa diagnos, utan för att våga se, våga fråga och erbjuda stöd. Genom att agera tidigt kan du förebygga större kriser och visa att ni är en arbetsplats som bryr sig på riktigt.

Tidiga tecken kan till exempel vara:

• Oregelbunden närvaro, sena ankomster eller oförklarliga frånvarodagar
• Skiftande humör, irritation eller tillbakadragenhet
• Minskad koncentration eller sämre arbetsresultat
• Förändringar i utseende, energi eller socialt beteende
• Svårigheter att hantera stress eller återkoppling

En eller två signaler behöver inte betyda beroende – men flera förändringar över tid bör tas på allvar. Det viktiga är att närma sig situationen med respekt och nyfikenhet, inte misstänksamhet eller skuld. Många som kämpar med ett beroende bär redan på skam. Genom att möta med lyhördhet, tydlighet och struktur skapas ett utrymme för förändring.

Core Rehab erbjuder stöd till arbetsgivare i dessa situationer – från handledning till behandlingsinsatser. Tillsammans kan vi skapa tryggare samtal och hållbara lösningar, där både individ och verksamhet vinner på att agera tidigt.

Vem betalar behandlingen

Fokusord: beroendevård
SEO-rubrik: Beroendevård via jobbet – vad gäller enligt lag och avtal?
Meta: Behöver du eller en medarbetare beroendevård? Vi förklarar arbetsgivarens ansvar, skattefrihet, AFA-stöd och vad som gäller vid rehabilitering via arbetsplatsen.

Vem betalar för behandlingen?

I de allra flesta fall är det arbetsgivaren som bekostar rehabiliteringen när en anställd utvecklat alkohol-, spel- eller drogproblem som påverkar arbetsförmågan. Enligt arbetsmiljölagen och arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ska man agera vid tidiga tecken och erbjuda stöd – och beroendebehandling är ofta en del av detta.

Så fungerar det i praktiken

1. Arbetsgivaren betalar i de flesta fall
Om beroendet påverkar arbetsförmågan är behandlingen ofta en del av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

2. Det finns stöd att få via AFA
För kollektivanställda kan arbetsgivaren ansöka om att få tillbaka upp till 50 % av kostnaden från AFA Försäkring.

3. Behandlingen är ofta skattefri för den anställde
Så länge syftet är att återställa arbetsförmågan betraktas det inte som en skattepliktig förmån.

4. Arbetsgivaren får göra avdrag
Behandlingskostnaden räknas som en personalvårdande åtgärd och är avdragsgill.

5. Dokumentation och rehabplan är viktiga
För att behandlingen ska klassas som rehabilitering krävs planering och dokumentation – ofta i samråd med HR eller företagshälsa.

Vad säger lagen om arbetsgivarens ansvar?

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren en skyldighet att förebygga, upptäcka och hantera ohälsa på arbetsplatsen. Det gäller även beroendeproblematik, exempelvis kopplat till alkohol, droger, läkemedel eller spel, så länge det påverkar individens arbetsförmåga eller arbetsmiljön för andra.

Om en medarbetare visar tecken på beroende som påverkar arbetet, måste arbetsgivaren agera. Det kan handla om att initiera samtal, involvera företagshälsovård och – när det behövs – erbjuda professionell behandling som en del av en rehabiliteringsplan.

När behandlingen ges i syfte att återställa arbetsförmåga betraktas den juridiskt som rehabilitering, inte som en löneförmån. Det innebär att:

• Den anställde inte behöver skatta för behandlingen – det räknas inte som en skattepliktig förmån
• Arbetsgivaren har rätt att göra avdrag för kostnaden, då den ses som en personalvårdande insats

För att detta ska gälla krävs ofta att insatsen är väl dokumenterad, att det finns en rehabiliteringsplan och att insatsen sker i nära samverkan med HR eller företagshälsa. I vissa fall kan även Försäkringskassan involveras.

Att som arbetsgivare agera tidigt – innan sjukskrivning eller allvarlig incident uppstår – är både ett juridiskt ansvar och en mänsklig möjlighet. En tidig rehabiliteringsinsats kan minska sjukfrånvaro, förebygga fördjupade problem och bidra till en tryggare arbetsmiljö för alla.

 AFA Försäkring – stöd vid kollektivavtal

För många arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal finns möjlighet att få ekonomisk ersättning via AFA Försäkring när en medarbetare behöver rehabilitering på grund av beroendeproblematik. Det gäller särskilt om den anställde omfattas av avtal inom LO, kommunal sektor eller andra AFA-anslutna områden.

Ersättningen kan uppgå till cirka 50 % av behandlingskostnaden, vilket gör det lättare för arbetsgivare att agera tidigt – innan sjukskrivning eller djupare ohälsa utvecklas.

Förutsättningar för att få ersättning:

• Den anställde omfattas av kollektivavtal där AFA är försäkringsgivare.
• Behandlingen har ett tydligt syfte: att återställa eller bevara arbetsförmågan.
• Arbetsgivaren betalar behandlingen i förskott och gör sedan en ansökan om ersättning via AFA:s portal.

I praktiken innebär detta att arbetsgivaren initialt står för hela kostnaden, men kan få hälften återbetalt i efterhand. Detta gäller både vid öppenvårdsbehandling och annan rehabilitering som bedöms vara en del av arbetsgivarens ansvar.

Det är viktigt att arbetsgivaren sparar dokumentation kring rehabiliteringsärendet, som behandlingsplan, fakturor och intyg – då dessa ofta efterfrågas vid ansökan.

Skattefrihet och avdragsrätt

När en arbetsgivare bekostar behandling för en anställd med beroendeproblematik, uppstår ofta frågan om hur detta ska hanteras skattemässigt. Enligt Skatteverket finns tydliga riktlinjer för när rehabilitering inte räknas som en beskattningsbar förmån, och när kostnaden är avdragsgill för företaget.

Förutsättningen är att behandlingen syftar till att återställa arbetsförmågan – vilket innebär att insatsen görs för att medarbetaren ska kunna återgå till arbete, eller undvika sjukskrivning. Det måste alltså finnas en tydlig koppling till rehabilitering, inte bara personlig utveckling eller livsstilsförändring.

När dessa kriterier är uppfyllda gäller:

• Den anställde beskattas inte för behandlingen. Det räknas inte som en förmån i inkomstbeskattningen.
• Företaget får göra avdrag för kostnaden, som klassas som en personalvårdande åtgärd.

Detta gäller främst vid alkohol- och drogrelaterade tillstånd, men i praktiken även ofta vid spelberoende – så länge det finns dokumentation som visar att insatsen ingår i ett rehabiliteringsärende. Det är vanligt att sådan dokumentation tas fram i samverkan med HR eller företagshälsa.

För att undvika oklarheter rekommenderas att det finns:

• En rehabiliteringsplan som tydliggör målet med behandlingen
• Dokumentation av insatsens syfte, omfattning och koppling till arbetet
• Samarbete med företagshälsovård om det finns tillgängligt

Genom att uppfylla dessa kriterier kan arbetsgivaren ge stöd som är både ekonomiskt hanterbart och skatterättsligt korrekt – och den anställde kan få hjälp utan att behöva stå för kostnaden själv.